Finvacon genom tiderna

Arbetscentret grundas

1969 gav Vasanejdens Invalider rf . 2000 mk för att undersöka behovet av och grunda en verkstad. 13.7.1970 beslöt Vasanejdens Invaliders styrelse att grunda en verkstad, och beviljade 20.000 mk i donation och 10.000 mk i lån, för start och uppbyggande av verksamheten. Verksamheten byggdes upp av dåvarande styrelsens ordförande John Syring tillsammans med förbundets verksamhetsledare Matti Väyrynen. I samma möte valdes en kommission för att sköta verkstadens verksamhet. Till ordförande valdes John Syring och till övriga medlemmar, 4 medlemmar från Vasanejdens Invalider rf. och varsin medlem från Tuberkulosföreningen och Blindasföreningen.

Behovet av pengar var stort och föreningen arbetade hårt för att få in pengar, bl.a. ordnade de skattefria danser, tjejligans fotbollsmatcher och mopedtävlingar. Av inkomsterna fick verkstaden sin andel. Också Vasa Lions Club gjorde en donation till verkstaden.

1971 måste dock verkstaden göra en ansökan om understöd på 2000 mk till förbundets styrelse. 1972 måste verkstaden ta sitt första banklån för att driva verksamheten och ett till banklån år 1976, som garanti för banklånen sattes ordförandes aktiebostad. Också behovet av verktyg var stort, så bl.a. ordföranden hämtade egna verktyg till verkstaden. 21.2.1973 beslöt förbundets styrelse att också övriga än bara de som fyller kraven ställda i lagen av invalidvård, fick delta i arbetet i den skyddade verkstaden. Detta medförde att verksamheten för verkstaden utvidgades.

Verkstadens namn

Ursprungligen hette verkstaden Vaasan Invalidien Työpaja (Vasa Invaliders Verkstad). Då verksamheten utvidgades och förändrades mer till industriaktig, ansåg man att man behöver komma bort från verkstads-bilden. 1987 ändrade man namnet till Vaasan Invalidien Työkeskus (Vasa Invaliders Arbetscenter). Dels av samma orsaker och av de anställdas önskan, samt ur marknadsföringsmässiga skäl ändrade man namnet 1992 till FINVAC. I samband med att man bildade ett aktiebolag av företaget 2005 ändrade man namnet till den nuvarande formen Finvacon Ab.

Administration

Finvacon Ab ägs ännu idag till 100% av Vasanejdens Invalider rf.

Högsta beslutfattande innehas av styrelsen på 4 medlemmar, vilka är valda bland Vasanejdens Invalider rf:s medlemmar. Verkställande direktören rapporterar direkt till styrelsen. Verkställande direktören och två medlemmar från styrelsen utgör ett verkställande utskott, som förbereder styrelsens beslutfattande.

En ledningsgrupp som består av fem medlemmar, inklusive VD:n, hjälper VD:n med det operativa ledarskapet. Företagets ledarskap är uppdelat mellan de olika affärsområdena. Ledningsgruppens medlemmar representerar alla 6 affärsområden samt de grundläggande funktionerna.

Arbetarna

Arbetare med nedsatt arbetsförmåga har från första början haft en central roll i företaget.

De som arbetar inom det skyddade arbetet är endera fysiskt eller psykiskt begränsade. Deras antal har varit rätt konstant under hela verksamhetens tid och varierat mellan 20 till 30.

Sedan 1987 har det också anställts sk. stödpersoner för dessa arbetare med nedsatt förmåga, stödpersonerna är normalt friska personer och de gör samma uppgifter som de andra men är som stöd och leder de med nedsatt förmåga i sina uppgifter.

Då produktionen ökade 1994-1995 uppstod det behov att också anställa arbetare med normal arbetsförmåga, för att kunna leverera alla beställningar. Antalet på dessa ”normala” anställda har varierat med åren, 1999 var de fem anställda och 2009 20 anställda.

I dagens läge är ett av Finvacons viktigaste styrkor det att både s.k. normala arbetare och arbetare med nedsatt arbetsförmåga kan effektivt samarbeta i företaget. År 2014 var ca. 60 av Finvacons 100 arbetare personer med nedsatt arbetsförmåga. Dessutom har Finvacon årligen 30-40 arbetsprövare och praktikanter från olika läroanstalter. Fastän företaget nuförtiden följer normala affärsprinciper, har arbetare med nedsatt arbetsförmåga en central roll i företaget nu och i framtiden.

Största delen av bolagets avkastning används för att förbättra företagets och arbetarnas omgivning, skaffa nya och tillförlitliga maskiner samt förbättra arbetsmiljön. Dessutom används pengar också till hälsofrämjande verksamhet på arbetsplatsen och fritiden.

Lokalerna

Sedan grundandet har företaget varit inhyrt i PYK:s lokaliteter (Palosaaren Yrityskeskus). I början var lokalerna i andra och tredje våningen vilket medförde problem speciellt för de funktionshindrade och 1984 hittades lämpliga utrymmen i gatuplan. Sedan 1993 har lokalerna varit belägna på nuvarande adress, Fiskaregatan 14. 2005 flyttade träavdelningen till Strömberg Park industriområde där det finns produktionsutrymme på 2000m2. Totalt finns det ca. 4000m2 produktionsutrymme.

Ekonomin

Ända fram till 1984 (då VALTAVA-reformen trädde i kraft) ansöktes stats- och kommunbidragen för verkstaden av staten, för ett år i taget. Staten bidrog för 55% fasta driftskostnader och den granskades årligen på basen av föregående årets resultat och korrigerades i följande bidrag. Med arbetsinkomsterna skulle verkstaden täcka övriga kostnader, dvs. råmaterial, löner, socialavgifter osv. Ekonomin har varit stram emellanåt, och 1982 gick man diskussion över om man skall lägga ner verkstaden.

Försäljningsvinsterna har stadigt ökat på alla avdelnignar, speciellt då prespanavdelningen började hade den en avsevärd inverkan på försäljningsvinsten. (1994)

Förhållandet mellan försäljningsvinstens andel gentemot serviceavtalens andel av alla inkomster har ökat från 42% 1985 till 78% 2003.

Arbetscentret ansök på eget initiativ att bli omsättnings- och inkomstskatteskyldig 1993. Man ansökte om lättnad i inkomstbeskattningen 1997 av skattemyndigheterna, men beslutet var nekande på basen av att det skulle förvränga konkurransen.

Avdelningarnas historia

Trä- och prespanavdelningen

Avdelningen har varit med från början av verksamheten. Produktionen har innefattat olika möblemang, hushållsgeråd och transportmedel. I dag är största delen av produkterna isoleringskomponenter till transformatorer.

Metallavdelningen

Avdelningen har funnits sedan grundandet av verkstaden. Här produceras olika stål och metallarbeten med bl.a. fräs, svarv och svetsning. Största delen av produktionen är underleveranser.

Graveringsavdelningen

ADB-baserad gravering av märkskyltar börjades 1990 och 1998 anskaffades en lasergravyrmaskin. 2003 skaffades en andra gravyrmaskin och 2009 en VersaCamm VP-300 storformatskrivare.

Sömnads- och monteringsavdelningen (avslutad)

Sömnadsavdelningen var också med från starten men är i dag nedsatt då det inte fanns tillräckligt med verksamhet för den. Detta gäller också monteringsavdelningen som under 1970-talet gjorde dockhus, men vilket lades ner 1996 då det inte var lönsamt.

Tvätteriet

1987 satte man upp tvätteriet i samband med sömnadsavdelningen. Byket avhämtas och levereras med egen transport. Sedan 1999 har man också tvättat mattor.

Montering (f.d. avdelning för funktionsnedsatta)

Avdelningen sattes upp 1987 på initiativ av Vasa stad. Staden reserverade 15 platser vilka fylldes så gott som genast. 1994-2004 hade Vasa stad 20 platser fyllda och därefter har man igen gått ner till det ursprungliga 15 platser. I början av verksamheten var det en instruktör och en stödperson, men sedan 1989 har de varit 2 utbildade instruktörer. Arbetet på avdelningen består av egen produktion och underleverantörsjobb som t.ex. olika packningsjobb av muttrar och skruvar. 2013 byttes namnet för avdelningen officiellt till monteringsavdelningen.

Arbetsbank

Finvacons nyaste avdelning är arbetsbanken, som började sin verksamhet 2013. Arbetsbankens ändamål är att förmedla personer med partiell arbetsförmåga, långtidsarbetslösa och unga personer utan utbildning till andra företag genom uthyrning, direktrekrytering, läroavtal eller som underleverans. Under året 2014 förmedlade arbetsbanken ca. 50 arbetare till olika företag.